Några nyårsreflektioner


Nu är det snart dags att ringa in 2012, och med ett nytt år kommer nya möjligheter. Även om det fortsatt lär vara ekonomisk kris, och Alliansen fortsatt lär styra Sverige. Så det är i ljus av dessa förhållanden som man kan försöka skåda in i det nya året.

USA ska välja president och representanthuset. Så långt har jag (visserligen med en sedvanlig lutning åt Demokraterna) inte sett någon kandidat som kan toppa Barack Obama. Som tyvärr inte varit den president som många ville ha i valrörelsen 2008. Så långt tror jag fortsatt att Romney är den som lär bli Republikanernas kandidat, men saker kan absolut hända. Romney var ju med för fyra år sedan, men det blev McCain till slut. Rick Perry är lite för konservativ för min smak, och Gingrichs popularitet har dabbat av. Så jag tror det blir Romney mot Obama, och att Obama vinner.

Sedan så kommer V att välja ny partiledare. Jonas Sjöstedt är inte den ende kandidaten, men förmodligen den som kongressen kommer välja. Något annat vore en stor överraskning. DN skriver i en ledare att Vänsterpartiet inte kommer byta politik trots den nya partiledaren, och att även om han kommer utmana S och Juholt så är det fortsatt ett stycke kvar till en samlad röd-grön opposition.

Det blir svårt att över huvud taget sy ihop ett regeringsalternativ där det finns plats för både Miljöpartiets liberala positioner och V:s hårda vänsterlinje. Och även om man lyckas riskerar Vänsterpartiet att återigen bli det röda skynke för mittenväljare som man var i förra valet.

Fast om man skulle önska en röd-grön regering som är ätbar för mittenväljare så vore det att göra Vänstern till ett mittenparti, i ett politiskt centrum där MP, FP, C och numera M och S finns. Marknaden är mättad och vänsterväljarna har inget annat alternativ. Socialdemokraterna och Juholt har inte lyckats attrahera mittenväljarna, och det faktum att Miljöpartiet gör det mycket bra på mätningarna utan att själva göra någon egen offensiv är ju ett signal om att MP är mer ätbart än V. Dessutom tror jag fler vänsterväljare högaktar Sjöstedt mera än Juholt.

Men sanningen åsido så har jag samlat ihop en översikt över besluten som Riksdagen fattade  i förra perioden. Och läser man den översikten (tyvärr finns den inte på Internet ännu) så ser man att MP och V röstade nej oftare än både S+MP och S+V tillsammans. Att MP och V därmed skulle stå milvis från varandra stämmer med andra ord inte helt. Men Alliansen lär naturligtvis fokusera starkt på detta, och att Vänstern fortfarande inte skulle ha gjort upp med kommunismen. Om det inte är aktuellt med trepartisamarbete på vänstersidan 2014 (antingen gemensamt som med Sahlin eller informellt som med Persson), så tror jag först och främst på S och MP, som Gerhard Schröders röd-gröna tyska koalition. Med Gustav Fridolin som vice statsminister.

Advertisements

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s


%d bloggare gillar detta: